Stress hos hund – så hjälper du en stressad hund

Stress är kroppens sätt att mobilisera energi när något känns hotfullt eller krävande. Stresshormonet kortisol stiger, och höga nivåer mäts både vid stress och vid Cushings sjukdom. En kort topp när hunden möter något spännande är ofarlig. Problemet uppstår när påslagen kommer tätt, eller när hunden aldrig får tillräckligt med vila för att varva ner mellan dem.

Stress är inte samma sak som rädsla, även om de ofta hänger ihop. En hund kan bli stressad av sådant den tycker är roligt, som vilda lekar och bollkastning, lika väl som av sådant den är rädd för. Är det rädslan som dominerar, läs rädd hund.

Enskilda tecken betyder inte att hunden är stressad. En hund som gäspar när den har vaknat är sömnig. Titta efter mönster: när tecknen kommer, hur ofta och hur länge hunden behöver för att bli lugn igen.

Agria nämner bland annat sjukdom, flytt, separation, ändrade rutiner, för lite stimulans, resor och höga ljud som fyrverkerier. I vardagen handlar det ofta om att helheten blir för mycket eller för lite.

• För mycket. Långa, intensiva aktiviteter varje dag, ständiga besök eller hundpark, lekar som trissar upp. Agria beskriver upprepade boll- och pinnkast till en energisk hund som ett klassiskt exempel på fel stimulans, som triggar jaktinstinkten och höjer stressnivån i stället för att lugna.
• För lite. En hund som inte får använda nos och huvud blir rastlös och hittar på egna sysslor. Jordbruksverket skriver att hundar behöver aktiveras varje dag, både fysiskt och mentalt.
• För lite sömn. Djup sömn är viktig för hunden, dag som natt. Valpar mellan 8 och 16 veckor behöver cirka 18–20 timmar sömn per dygn enligt Agria, och en övertrött valp blir gnällig, skällig eller extra ängslig.
• Smärta och sjukdom. Smärta och stress ger liknande förändringar i kropp och beteende, vilket gör att smärta ibland misstas för stress.
• Din egen stress. Forskare vid Linköpings universitet mätte kortisol i hårprover från 58 hundar, border collies och shetland sheepdogs, och deras ägare. Ägare med höga långsiktiga kortisolnivåer hade hundar med höga nivåer, och ägarens personlighet påverkade hundens nivåer mer än hundens egen personlighet eller hur mycket den motionerade.
• Hårdhänta träningsmetoder. I en portugisisk studie visade hundar som tränades med ryck och andra aversiva metoder fler stressbeteenden och större kortisolökning efter träningen än hundar som tränades med belöning. Läs mer i problembeteenden hos hund.

Över- och understimulering kan se nästan likadana ut: hunden är uppjagad, skäller, har svårt att fokusera och förstör saker. Skillnaden ligger i vardagen.

Skriv ner en vanlig vecka med motion, aktivering och vila. Det brukar göra det tydligt åt vilket håll det lutar. Är det ensamheten som stressar hunden, läs om separationsångest.

1. Uteslut sjukdom. Agria påminner om att en veterinär bör utesluta sjukdom som bakomliggande orsak, särskilt om stressen har kommit plötsligt.
2. Ge mer vila. Skapa en lugn plats där hunden får sova ostört, och planera in återhämtning efter stora händelser som resor, besök och träning.
3. Håll fast vid rutiner. Rutiner ger trygghet och stabilitet. Mat, promenader och vila vid ungefär samma tider gör dagen förutsägbar.
4. Låt hunden tugga och slicka. Att tugga och slicka har en lugnande effekt. Ett tuggben eller en slickmatta efter en aktiv stund hjälper många hundar att varva ner.
5. Byt tempo i aktiveringen. Nosarbete, spår och sök tröttar ut hunden utan att skruva upp den på samma sätt som bollkast. Läs mer om nosework.
6. Träna avslappning. Agria skiljer på passivitet, när hunden bara är still, och avslappning, när den också är lugn i huvudet. Börja i en lugn miljö, andas lugnt själv, beröm dämpat när hunden slappnar av och koppla på en signal som "lugn och fin". Öka tiden och störningarna gradvis.
7. Se över din egen stress. Eftersom hundens och ägarens stressnivåer verkar följas åt kan din egen återhämtning vara en del av lösningen.

Avslappningsträning löser inte stress som beror på rädsla, smärta eller för lite motion. Grundbehoven behöver vara uppfyllda först.

Kontakta veterinär om hunden plötsligt förändrar sitt beteende, slutar äta, flämtar mycket i vila, slickar eller biter sig tills huden blir skadad eller verkar ha ont. Stressymtom kan vara tecken på sjukdom, och smärta ska alltid uteslutas.

Diarré som inte blir bättre inom 1–2 dygn trots skonkost behöver också undersökas. Kontakta veterinär direkt om hunden inte kan behålla vatten, har blodig avföring, är allmänpåverkad eller om det gäller en liten valp.

Om stressen sitter i trots att du har sett över vardagen kan en hundpsykolog hjälpa dig att hitta orsaken och lägga upp träningen.