Relationen mellan hund och människa

I en ungersk studie från 1998 observerades 51 hundar och deras ägare i ett test som ursprungligen togs fram för att mäta småbarns anknytning till sina föräldrar. Hunden fick vara i ett okänt rum med ägaren, med en främling och ensam. Hundarna visade tydligt anknytningsbeteende mot ägaren, och de kunde delas in i mer eller mindre trygga anknytningsmönster, ungefär som barn. Kön, ålder, ras och boendeform hade ingen effekt på de flesta av beteendena.

En del av anknytningen är att människan fungerar som en trygg bas. I en österrikisk studie från 2013 fick hundar försöka få ut mat ur en problemlösningsleksak. Hundarna höll på längre när ägaren var i rummet än när den var borta, även när ägaren bara satt tyst. En främmande person gav inte samma effekt.

Bindningen syns också i kroppen. En japansk studie från 2015 visade att långa ömsesidiga blickar mellan hund och ägare höjde halten av hormonet oxytocin hos båda. Forskarnas tolkning, att mekanismen har utvecklats under domesticeringen, är däremot omdiskuterad.

I en doktorsavhandling från SLU (2013) undersökte Therese Rehn relationen ur hundens perspektiv. Hundens band till ägaren hängde ihop med hur mycket ägaren umgicks med hunden i vardagen, men inte med hur känslomässigt nära ägaren själv upplevde att relationen var. När en person mötte hunden med både beröring och röst efter en separation steg hundens oxytocin och förblev högt längre än när personen bara pratade med hunden eller ignorerade den.

Det här brukar stärka bindningen:

• Daglig samvaro. Promenader, gos, träning och att bara vara i samma rum. Jordbruksverkets föreskrifter kräver att hunden erbjuds fysisk social kontakt med människor varje dag, anpassad efter dess förutsättningar.
• Förutsägbarhet. Rutiner kring mat, promenader och vila gör vardagen begriplig för hunden.
• Lek. De flesta typer av lek mellan hund och människa verkar öka samhörigheten. Tips finns i guiden om leklust hos hund.
• Belöningsbaserad träning. Etologen Caroline Alupo beskriver i Agrias valpskola träningen som ett sätt att skapa ett tillitsfullt och positivt samspel, där det är hunden som avgör vad som är en belöning. Samarbetsövningar är ett bra ställe att börja.
• Respekt för hundens nej. Låt hunden gå undan när den vill och tvinga inte fram kontakt. Då blir det hundens eget val att söka sig till dig.

Hårda metoder tär på relationen. I en portugisisk studie av 92 sällskapshundar visade hundar från hundskolor med mycket bestraffning fler stressbeteenden och en större ökning av stresshormonet kortisol efter träningen än hundar från belöningsbaserade skolor. De var också mer "pessimistiska" i ett test utanför träningen, vilket tyder på att hundens välfärd påverkades även i vardagen.

Både valpar och vuxna hundar kan knyta an till nya människor. I en ungersk studie fick 40 hundar på ett hundhem träffa samma person tre gånger i tio minuter. I anknytningstestet efteråt betedde de sig mot den personen på ett sätt som uppfyllde kriterierna för anknytning. Forskarna tror att hundarnas stora behov av kontakt i hundhemsmiljön gjorde att bandet uppstod så snabbt.

Så här kan du göra de första veckorna med en valp eller en adopterad hund:

1. Låt hunden komma till dig. Sätt dig på golvet och låt hunden själv välja hur nära den vill vara. Belöna när den söker kontakt.
2. Håll första tiden lugn. Vänta med stora sociala tillställningar och nya miljöer tills hunden har landat.
3. Skapa rutiner direkt. Samma tider för mat, promenader och vila gör det lättare för hunden att förstå sitt nya liv.
4. Träna korta pass. Enkla övningar som att hunden får godis när den tittar på dig ger många små lyckade möten.
5. Lek när hunden är redo. Lek kommer ofta först när hunden känner sig trygg.
6. Vänj hunden gradvis vid att vara ensam. Jordbruksverket skriver att du ska vänja hunden gradvis och ta särskild hänsyn om den är ung eller visar oro när den lämnas. Läs mer om separationsångest.

För valpar är en valpkurs ett bra sätt att lägga grunden till relationen.

Forskare vid Linköpings universitet mätte stresshormonet kortisol i hårprover från 58 hundar, 25 border collies och 33 shetland sheepdogs, och deras ägare, som alla var kvinnor, vid två tillfällen med några månaders mellanrum. Hundens och ägarens långsiktiga stressnivåer följde varandra. Ägarens personlighet påverkade hundens kortisol, medan hundens egen personlighet hade liten betydelse. Sambandet var starkare hos hundar som tävlade, vilket forskarna tror kan bero på att de tillbringar mer tid med sin ägare.

Studien visar inte att en stressad ägare gör hunden sjuk, men den visar hur tätt sammanflätade hund och människa är. Om du själv har en pressad period kan det vara värt att ge hunden extra lugn i vardagen. Mer om tecken och orsaker finns i guiden om stress hos hund.

En trygg hund brukar söka sig till dig när något är obehagligt, utforska mer när du är i närheten och hälsa glatt när du kommer hem. Det kan vara värt att ta hjälp om hunden i stället:

• undviker dig eller stelnar när du rör vid den
• får panik så fort du går ut genom dörren
• morrar eller biter i situationer som tidigare fungerade.

Anknytningen påverkar också hur hunden tar sig igenom tonåren. En brittisk studie visade att det typiska tonårsbeteendet, som att hunden lyssnar sämre på ägaren, var tydligare hos hundar med otrygg anknytning. Läs mer i guiden om jobbig unghund.

Plötsliga förändringar i beteendet kan bero på smärta, så låt en veterinär undersöka hunden först. En hundpsykolog kan sedan hjälpa er att hitta orsaken och göra en plan.