Avelsavtal för hund
Ett avelsavtal för hund reglerar vem som får använda en tik eller hane i avel, hur många kullar det gäller, vem som betalar vad och vem som räknas som uppfödare.
Avelsavtal är inget eget avtalsnamn hos Svenska Kennelklubben (SKK), utan ett samlingsord för flera avtal: fodervärdsavtal, köpeavtal med bibehållen avelsrätt, låneavtal, delägarskapsavtal och parningsavtal.
Vilket avtal du ska välja beror på vem som äger hunden och hur länge avelsrätten ska gälla. Texten är allmän information, inte juridisk rådgivning.
Vilket avelsavtal passar vilken situation?
Utgå från vem som ska äga hunden och vad den andra parten ska få. SKK har blanketter för alla vanliga upplägg.
| Situation | Avtal | Äganderätt |
|---|---|---|
| Uppfödaren lämnar ut en hund gratis men vill använda den i avel | Fodervärdsavtal | Uppfödaren tills villkoren är uppfyllda |
| Uppfödaren säljer för halva priset och vill ha en kull (tik) eller tre kullar (hane) | Köpeavtal med bibehållen avelsrätt | Köparen från början |
| Någon vill låna en vuxen tik för en kull | Låneavtal | Tikägaren hela tiden |
| Två eller flera äger hunden tillsammans | Delägaravtal | Delägarna gemensamt |
| En tik ska paras med någon annans hane | Parningsavtal | Ändras inte |
För SKK-anslutna uppfödare är köpeavtalet, köpeavtalet med bibehållen avelsrätt och fodervärdsavtalet obligatoriska när en hund lämnas över, och villkoren får inte ändras. Låne-, parnings- och delägarskapsavtalen är rekommendationer, och i parningsavtalet får ni uttryckligen göra ändringar och tillägg.
Avelsavtal för tik – det här ska stå med
En tik som ska få valpar hos någon annan än ägaren kräver mer planering än en hane, eftersom hon är borta längre och själva valpningen innebär en hälsorisk. Oavsett vilken avtalsform ni väljer bör avtalet svara på:
- Hur många kullar avtalet gäller och vad som räknas som en kull. SKK:s avtal räknar en kull när minst en levande valp når fem veckors ålder.
- Hur länge avelsrätten gäller, till exempel ett visst datum eller en viss ålder på tiken.
- Vem som väljer hane och vem som bedömer om tiken är lämplig för avel. I SKK:s fodervärdsavtal och köpeavtal med bibehållen avelsrätt är det den som har avelsrätten som avgör det.
- Var tiken bor vid parning och valpning, och hur länge. I SKK:s låneavtal får låntagaren ha tiken högst två veckor vid parning, och högst tre veckor före och tio veckor efter valpningen.
- Vem som betalar hälsoundersökningar, parningsavgift, veterinärvård vid dräktighet och valpning, extra foder och resor.
- Ersättning till tikägaren, till exempel en valp, ett belopp per levande valp eller ett fast belopp, och vad som gäller om tiken inte blir dräktig.
- Försäkring – vem som har tiken liv- och veterinärvårdsförsäkrad under perioden. Läs mer om avelsförsäkring.
- Vad som händer vid komplikationer, till exempel kejsarsnitt eller om tiken skadas eller dör.
- Vem som räknas som uppfödare och registrerar kullen, se nästa avsnitt.
För hanhundar handlar avtalet oftast om antal parningar, vem som bestämmer vilka tikar hanen får para och vem som får parningsavgiften.
Vem blir uppfödare av kullen?
Enligt SKK:s registreringsregler är uppfödaren den eller de personer som hade avelsrätten till tiken vid parningstillfället. Bara uppfödaren kan få valparna registrerade i SKK, och uppfödaren måste ha fyllt 18 år och vara medlem i en klubb som är ansluten till SKK. Ansökan om registrering ska ha kommit in inom fem månader från valparnas födelse.
Det betyder att avelsavtalet i praktiken avgör vems kennelnamn valparna får. Står det otydligt vem som har avelsrätten vid en viss parning kan registreringen bli en tvist. Om tiken ägs av någon annan än uppfödaren intygar uppfödaren vid registreringen att ägaren har samtyckt till parningen.
Regler som gäller oavsett avtal
Ett avtal kan inte sätta reglerna för djurskydd och registrering ur spel. Jordbruksverket kräver att tiken är minst 18 månader vid parning och att en tik som fått två kullar inom 12 månader vilar minst 12 månader före nästa valpning. Är tiken sju år eller äldre bör en veterinär bedöma om hon är lämplig för avel.
SKK:s grundregler, som gäller för medlemmar, är strängare på några punkter:
- en tik som fyllt sju år får inte paras om hon inte har haft en kull tidigare, och hon måste alltid veterinärbesiktigas före parning,
- en tik får inte paras efter att hon fyllt tio år och får inte föda fler än fem kullar,
- far och dotter, mor och son eller helsyskon får inte paras med varandra,
- en uppfödare får ha högst tio hundar hos fodervärd, och hundar sålda med bibehållen avelsrätt räknas in.
Den som föder upp tre eller fler kullar per år behöver tillstånd från länsstyrelsen. Kullar från en tik som är ute på foder räknas också in. Mer om att föda upp hundar står i starta hunduppfödning.
Avelsavtal mall – vilka blanketter finns?
Det finns ingen blankett som heter avelsavtal, men SKK har mallar för varje avtalstyp på skk.se:
- fodervärdsavtal för hund (J2),
- köpeavtal med bibehållen avelsrätt, som uppfödare beställer från SKK eller laddar ner förifyllt via SKK:s annonsplats Köpahund,
- låneavtal för tillfällig inlåning av tik (J3) och av hanhund (J19),
- delägarskapsavtal (J29),
- parningsavtal (J7),
- överlåtelse av avelsrätt till fryst sperma (J41).
Om hunden inte är SKK-registrerad eller om ingen av er är bunden av SKK:s regler kan ni skriva ett eget avtal. Utgå från punkterna i listan ovan, eller använd Hundisars mall för fodervärdsavtal om hunden ska bo hos någon annan under flera år.
Vanliga frågor
Kan man skriva ett eget avelsavtal?
Ja, om ni inte är bundna av SKK:s regler. SKK-anslutna uppfödare måste använda SKK:s fastställda avtal när de lämnar över en hund, medan till exempel parningsavtalet får ändras och kompletteras. Ett eget avtal bör alltid vara skriftligt och undertecknat av båda parter.
Hur gammal måste en tik vara för att få användas i avel?
Tiken måste ha fyllt 18 månader vid parningen, enligt både Jordbruksverket och SKK:s grundregler. SKK kräver dessutom att en hund visar en vuxen individs fysiska mognad och beteende innan den används i avel.
Vad händer om tiken inte blir dräktig?
Det avgör avtalet. I SKK:s låneavtal för tik utgår ingen ersättning till tikägaren om tiken inte blir dräktig eller inte föder någon levande valp. I ett parningsavtal kan ni i stället komma överens om en kostnadsfri omparning.
Vem bestämmer vilken hane tiken ska paras med?
Den som har avelsrätten. I SKK:s fodervärdsavtal och köpeavtal med bibehållen avelsrätt är det uppfödaren som avgör om hunden är lämplig för avel och planerar parningen. I ett eget avtal bör det stå uttryckligen vem som väljer hane.
Gäller ett avelsavtal om hunden säljs?
Det beror på avtalet. SKK:s fodervärdsavtal får till exempel inte överlåtas genom försäljning, gåva eller testamente. Skriv in i ert avtal vad som ska gälla om hunden byter ägare innan avelsrätten är utnyttjad.
Källor
- Avtal – bra för alla (J17) – Svenska Kennelklubben
- Avtal för uppfödare – Svenska Kennelklubben
- Låneavtal – tillfällig inlåning av tik (J3) – Svenska Kennelklubben
- Grundregler för medlemmar i SKK (S7), gäller från 2026-01-01
- Registreringsregler (R42), gäller från 2026-01-01 – Svenska Kennelklubben
- Avel med hundar – Jordbruksverket
- Tillstånd för verksamhet med hund – Länsstyrelsen i Uppsala län