Delägaravtal för hund

Så fort ni är fler än en som har betalat för hunden, eller som ska dela på ansvaret, är ni i praktiken delägare. Vanliga situationer:

• Par och sambor som köper hund tillsammans.
• Vänner eller släktingar som delar på en hund, till exempel när hunden bor växelvis hos två familjer.
• Uppfödare och köpare, när uppfödaren står kvar som delägare för att kunna använda hunden i avel. Läs också om köpeavtal med bibehållen avelsrätt, som är ett alternativ.
• Jakt- eller tävlingssamarbeten där flera har bekostat hunden och tränar den.

Ett delägaravtal kallas ibland ägaravtal. Det är inte samma sak som ett fodervärdsavtal, där en person äger hunden och en annan har den hemma.

När två eller flera äger en sak gemensamt har var och en en andel, och om inget annat framgår räknas andelarna som lika stora. Det följer av lagen om samäganderätt. Lagen skrevs för egendom i allmänhet och passar dåligt för ett levande djur, men den gäller om ni inte har avtalat något annat. Några regler som spelar roll för en hund:

• Samtycke: för att förfoga över hunden i sin helhet, till exempel sälja eller omplacera den, krävs att alla delägare samtycker (2 §).
• Oenighet: kan ni inte enas om hur hunden ska skötas eller användas kan tingsrätten på begäran förordna en god man (3 §).
• Försäljning: varje delägare kan hos rätten begära att hunden säljs på offentlig auktion, om ni inte har avtalat något annat (6 §). Det är den regel ett delägaravtal oftast behöver ersätta.

Bara en ägare i hundregistret

Alla hundar ska vara märkta och ägarregistrerade hos Jordbruksverket, men i hundregistret går det bara att registrera en ägare per hund. Den som inte står i registret behöver därför kunna visa sin andel på annat sätt, och det är just det avtalet gör. Skriv in vem som är registrerad och att registreringen inte ändrar andelarna. Mer om märkning finns i guiden om chippmärkning av hund.

Ansvar mot andra

Enligt 19 § lagen om tillsyn över hundar och katter ska en skada som en hund orsakar ersättas av dess ägare eller innehavare, även om de inte har vållat skadan. Som delägare är du ägare. Ert avtal kan bestämma hur ni delar på en sådan kostnad sinsemellan, men det påverkar inte den skadelidandes rätt. Läs mer om ansvar när hunden biter.

Sambor som separerar

Sambolagen gäller bostad och bohag som samborna har skaffat för gemensam användning. Bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre för det gemensamma hemmet, och en hund brukar inte anses höra dit. Hunden ingår då inte i bodelningen, utan frågan blir vem som äger den – ensam eller tillsammans. Utan avtal blir det en bevisfråga om vem som har betalat köpet och de löpande kostnaderna.

Punkt	Vad ni skriver
Parter	Namn, personnummer, adress och kontaktuppgifter för alla delägare
Hunden	Namn, ras, födelsedatum, chipnummer och eventuellt registreringsnummer hos SKK
Andelar	Andel i procent och vad var och en har betalat
Registrering	Vem som står som ägare hos Jordbruksverket, och att det inte ändrar andelarna
Boende och vård	Var hunden bor, schema om den växlar och vem som sköter den dagliga vården
Kostnader	Hur foder, försäkring, veterinär, utrustning och kurser delas och betalas
Försäkring	Vem som är försäkringstagare och vilka försäkringar hunden ska ha
Beslut	Vilka beslut som kräver alla delägare och vilka den som har hunden får fatta själv
Avel och tävling	Om hunden får användas i avel, vem som bestämmer och hur intäkter och kostnader delas
Om ni går isär	Vem som har rätt att lösa ut de andra, hur hunden värderas och inom vilken tid
Dödsfall	Vad som händer med andelen om en delägare avlider eller blir sjuk
Underskrifter	Datum och alla delägares underskrift, ett exemplar var

Några punkter förtjänar lite mer eftertanke. Beslut om kastrering, större operationer och avlivning är svåra att ta i stunden – bestäm i förväg att de kräver alla delägares samtycke, men att den som har hunden alltid får söka akut veterinärvård. Kontrollera också i försäkringsvillkoren vem som får vara försäkringstagare; jämför bolagen under hundförsäkring.

För en avelshund kan ni behöva ett separat avelsavtal som reglerar parningar, valpintäkter och vem som räknas som uppfödare.

• Bara muntlig överenskommelse. Ett muntligt avtal är bindande, men det är svårt att bevisa vad ni kom överens om när ni väl är oense.
• Ingen utköpsregel. Utan en klausul om att den ena kan lösa ut den andra kan en delägare begära auktion enligt samäganderättslagen.
• Otydligt värde. Skriv hur hunden ska värderas vid ett utköp, till exempel inköpspriset eller ett belopp ni bestämmer i förväg.
• Odokumenterade kostnader. Spara kvitton och betala gärna gemensamma kostnader från ett gemensamt konto, så att andelarna går att visa.
• Den registrerade ägaren agerar ensam. Vid ett ägarbyte är det den registrerade ägarens uppgifter som behövs. Den som inte står i registret är därför beroende av avtalet. Läs mer om ägarbyte av hund.

Fler avtalstyper finns samlade under hundavtal.