Räddningshund

Räddningshunden söker av rasområden och stora ytor för att hitta människor som behöver hjälp. Enligt SBK ska hunden klara svåra miljöer: instabilt underlag, höjder, rök och buller. Den ska också visa var den har hittat en människa så att räddningspersonalen kan gå in på rätt ställe.

SBK har utbildat räddningshundar sedan 1980-talet. De certifierade ekipagen ingår i dag i:

• NUSAR, som är Myndigheten för civilt försvars förstärkningsresurs till de lokala räddningstjänsterna vid till exempel rasade byggnader
• länsstyrelsernas frivilliga räddningsstyrkor
• vissa kommuners beredskap för kriser och sökinsatser efter försvunna personer

Myndigheten för civilt försvar hette tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Namnbytet gäller från den 1 januari 2026, så äldre material från SBK och räddningstjänsten talar ofta om MSB.

Sjöräddningshund

Det finns också en inriktning mot sjöräddning. Enligt SBK:s regler ingår sjöräddningshunden med sin förare i en sjöräddningsstations verksamhet, och föraren utbildar sig samtidigt till sjöräddare. Både hund och förare ska kunna simma, och hunden ska vara mellan 18 månader och 6 år vid certifikatprovet. En redan certifierad räddningshund kan bygga på med sjöräddningsmomenten.

Kraven är hårda eftersom ekipaget ska kunna skickas ut med kort varsel till en verklig katastrofplats. Så här ser SBK:s krav ut:

Rasen är inte avgörande. Blandraser går bra om hunden är registrerad i SKK eller har tävlingslicens (TAVLIC). Det viktiga är att hunden är social, intresserad av människor och i god fysisk form. Läs gärna om BPH – beteende- och personlighetsbeskrivning om din hund inte har gjort någon mentalbeskrivning än.

Räddningshundsutbildningen tar ungefär 18 månader och omfattar cirka 350 lektioner med instruktör. Mellan kurstillfällena tränar du på egen hand. Alla ekipage når inte fram till certifiering, men SBK beskriver att de flesta ändå upplever utbildningen som utvecklande.

1. Grundkurs via en klubb eller ett distrikt. Här betalar du en kursavgift som varierar mellan arrangörerna.
2. Delprov där hunden visar att den klarar sökarbetet i allt svårare miljöer. MH eller BPH ska vara gjord före det första delprovet.
3. Certifikatprov. Godkända ekipage går därefter en utbildning för räddningshundförare.
4. Årlig funktionskontroll så länge ekipaget är aktivt.

Från det första delprovet och fram till certifieringen är utbildningen kostnadsfri. SBK betalar milersättning för resor till kurser och prov samt, enligt SBK:s sida hösten 2026, 146 kr per dag i skattefritt traktamente och 90 kr i måltidsersättning för dagar med minst sex timmars ledd träning. Logi vid övernattning betalas också.

Kurserna startar framför allt runt storstadsregionerna, och i Skåne utbildas ekipage för länsstyrelsen. Vill du veta mer om rollen som förare finns en egen sida om räddningshundförare, och om föreningen på Svenska Brukshundklubben.

Orden blandas ofta ihop, men de betyder olika saker:

• Räddningshund söker efter levande människor vid olyckor och katastrofer, som frivillig resurs åt räddningstjänst och myndigheter.
• Eftersökshund används oftast om jakthundar som spårar skadat vilt, till exempel efter en viltolycka i trafiken. Eftersöket organiseras inom Nationella viltolycksrådet, där Polisen, Trafikverket, Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund samarbetar. Jägareförbundet uppger att jägare gjorde 69 000 eftersök av trafikskadat vilt 2023, och förbundet erbjuder kurser som viltspårkurs och eftersök i trafik för ekipage med särskilt tränade hundar.
• Polisens hundar kan sättas in när en person har försvunnit. Enligt Polisen avgör en räddningsledare vilka resurser som behövs, till exempel hundar, hästar, helikoptrar och båtar. Mer om detta på sidan om polishundar.

Vill du träna sökarbete utan att satsa på en certifiering finns tävlingsgrenar som spår och SAR inom SBK. Överblick över andra yrkeshundar finns under arbetande hundar.