Polishund

Polisens hundar delas grovt in i patrullhundar och specialsökhundar. Det finns också kombihundar som gör båda delarna, som Årets polishund 2023.

• Patrullhund. Den vanligaste typen. Patrullhunden ska med hjälp av sina sinnen hitta flyende eller gömda gärningsmän och försvunna personer, leta upp föremål som är viktiga för en utredning, ingripa mot särskilt farliga personer och medverka vid kravaller.
• Specialsökhund. Tränas att markera en viss doft, till exempel narkotika, vapen, sprängämnen eller sedlar. I Sverige är alla hundförare med bombsökhundar också utbildade bombtekniker. Läs mer under specialsökhund.
• Fjällräddning. Vid fjällräddning kan polisen använda civila hundar. De ska vara försäkrade och C-kontrakterade, och ekipaget måste godkännas i polisens utbildningar i bland annat lavinsök. Mer om det finns under räddningshund.

Vill du själv arbeta med polishund krävs polisutbildning först. Vägen dit beskrivs under polishundförare.

Tysk schäferhund och malinois (belgisk vallhund) dominerar. Försvarsmaktens avelsstation i Sollefteå föder bara upp schäfrar, och enligt ett regeringsbeslut från 2011 ska den aveln delvis förse Polismyndigheten med tjänstehundar. Läs mer om det under Försvarsmaktens hundar.

Bland sökhundarna är rasbredden större. Svensk Polis har skrivit om bombsökhundar av raserna labrador och engelsk springer spaniel, och 2025 blev en tysk jaktterrier Årets polishund. Han var då den första och enda i sin ras i polisens tjänst.

Alla hundar kommer inte från Försvarsmakten. Årets polishund 2024, schäfern Hank, kom till sin förare som åtta veckor gammal valp direkt från uppfödaren.

Innan en hund kan bli polishund ska den klara ett lämplighetstest. Varje år testar Polismyndigheten tillsammans med Försvarsmakten mellan 200 och 300 hundar, enligt Svensk Polis 2022. Ungefär ett 40-tal brukar klara kraven för att bli framtida patrullhundar.

Testet kontrollerar att hunden har de mentala egenskaper som krävs för en tjänstehund, och de som klarar det går vidare till dressyr. En polishundförare har i Svensk Polis beskrivit att kraven är höga och att lämpliga hundar är svåra att hitta på marknaden.

Nej, hunden får ingen lön. Det är föraren som är anställd, och kostnaderna för hunden regleras i ett avtal mellan föraren och Polismyndigheten. Enligt Skatteverket finns två sorters avtal:

I båda fallen kan föraren göra ett schablonavdrag i deklarationen. För inkomstår 2026 är schablonen 2 368 kronor per månad. Den ska täcka foder, försäkring, skötsel, vård, slitage på bostad och bil samt nödvändig utrustning i hemmet.

Hur mycket föraren själv tjänar kan du läsa om under polishundförare lön.

Polishunden bor hemma hos sin förare och följer med i tjänstebilen under arbetspassen. Just bilen har varit ett problem. Från 2019 körde polisen pickuper med hundburen på flaket, och enligt Polisen mådde uppemot hälften av hundarna psykiskt dåligt av buller och bristande kontakt med föraren. Sedan början av 2026 får hundenheterna i region Mitt ombyggda bilar där hunden har sin bur i baksätet, nära föraren.

Pension betyder här att hunden tas ur tjänst på grund av hög ålder. Det är inte en ersättning som betalas ut. Enligt den statliga tjänstehundsutredningen (SOU 2005:75) räknade polisen med att patrullhundar, som då kallades övs-hundar, slutar vid 6–7 års ålder. Hundarna som togs ur tjänst 2004 var i snitt 6 år och 8 månader (patrullhundar) respektive 8 år och 1 månad (specialsökhundar). Nyare offentlig statistik har vi inte hittat.

Alla slutar inte på grund av åldern. Av de patrullhundar som togs ur tjänst föll ungefär en tredjedel bort på grund av mentaliteten, en tredjedel av medicinska skäl (hälften av dem ryggproblem) och en tredjedel på grund av hög ålder.

En förare kan ha två hundar under en övergångsperiod. Hank arbetade parallellt med förarens tidigare hund Jojo tills Hank var drygt två år och Jojo gick i pension. Vad som händer med hunden efter tjänsten beror på vem som äger den. Med hundägaravtal är det förarens egen hund, med fodervärdsavtal är det Polismyndighetens.

Rättsligt räknas en polishund som egendom, och våld mot den har därför betraktats som skadegörelse. Justitieministern framhöll dock i ett svar till riksdagen 2022 att ett angrepp mot en polishund kan omfattas av brottet sabotage mot blåljusverksamhet, som har en strängare straffskala än våld mot tjänsteman. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning.

Sedan 1988 delas utmärkelsen Årets polishund ut. Juryn består av representanter för Svenska Kennelklubben, Polisens Hundförarförbund och Polismyndigheten. Av vinnarna sedan 1990 är de flesta tyska schäferhundar, men även malinois, labrador, engelsk springer spaniel, rottweiler och tysk jaktterrier finns med.